Notes
n.1Āryatārākurukullākalpa is the title in the Sanskrit manuscripts. D reads Āryatārekurukullekalpa.
n.2Wieslaw Mical, whose annotated English translation from the Sanskrit is forthcoming.
n.3Based on Sanskrit manuscripts and N and H. D reads sna rtser.
n.4Based on Sanskrit manuscripts. D here reads ’dod pa’i lha las dga’ ba’i bu la sogs pa ri ’khrod ma.
n.5Based on Sanskrit manuscripts and N and H. D here reads sgron ma rather than sgrol ma.
n.6Based on N and H. D here reads sgron ma rather than sgrol ma.
n.7The translation of these last two lines departs from the Sanskrit text, which reads athātaḥ saṃpravakṣyāmi yena tuṣyanti dharmatāḥ. dharmapūjāprayogeṇa dharmadhātuḥ svayaṃ bhavet. The word dharmadhātu is used here in its meaning of a “buddha” (multiple sources attest to this usage), and so is the word dharmatāḥ (in the plural, indicating that “the buddhas” is meant). The stanza could therefore be translated: “I will presently explain / The method of Dharma worship / Whereby the buddhas are pleased / And oneself becomes a buddha.” [W.M.]
n.8Based on Sanskrit manuscripts. The Tibetan versions read brag rather than vṛm.
n.9Based on Sanskrit manuscripts. D reads Oṃ śūnyatājñānavajrasvabhāvātmakonyaham.
n.10Based on Sanskrit manuscripts. D reads byed pa rtag pa gcig pus bzhugs/ yin snyam drang song rnam sems te.
n.11Based on Sanskrit manuscripts.
n.12Based on N. D reads dug rjes rather than de rjes.
n.13Based on Sanskrit manuscripts. D reads de rnams rnam dag rgyud yin te// blo yang der ni gnas par ’gyur.
n.14Based on Sanskrit manuscripts. D reads dgos dkar dag gi btsun mor ’dod.
n.15Based on K and Y. D reads rta mgrin gyis ni go phang gnas.
n.16In the Tibetan text this passage at times appears in a hardly intelligible, transliterated Sanskrit. Here the text has been reconstructed based on the Sanskrit manuscripts.
n.17Amended based on Sanskrit manuscripts. Tibetan versions read ro yi skyon.
n.18Amended based on Sanskrit manuscripts. Tibetan versions read chos kyi sku.
n.19Amended based on Sanskrit manuscripts. Tibetan versions read byi na’i lo ma.
n.20Based on Sanskrit manuscripts. D reads yung ba bung dang ’dra snyed nas.
n.21Based on Sanskrit manuscripts. D reads mtshon gyis mtshon rnam kyis ni ’jigs med ni.
n.22Based on Sanskrit manuscripts. D reads lus mchog bkrus bsrubs mdzub mo ’zib.
n.23oṁ namo bhagavatyai āryakurukullāyai] C; oṁ namastārāyai Es, G
n.24naṣṭe gate] C, G; naṣṭaṃ gate Es
n.25triduḥkhaduḥkhena] C; triduṣṭaduṣṭena Es
n.26grāhyaṃ] C, G; grāhyo Es
n.27śrīpotale] C; śrīpotalake (hypermetrical) Es
n.28Sandhi has been avoided to obtain a long syllable, as required by the meter.
n.29This compound is hypermetrical; shortening it to maitreyamukhyaiś would correct the meter and preserve the meaning.
n.30bahulīkṛtaḥ] C; bahulīkṛta° G; bahulīkṛtaṃ Es
n.31ca mārāś ca salokapālāḥ] G; kṣamā rākṣasalokapālāḥ C; kumārāś ca sapakṣa(kṣi)likāḥ Es
n.32ṛkṣa°] conj. (after T); ṛkṣā° C; ṛkṣāḥ G, Es
n.33kṣitīśā ˈśanipāṇayaś] G; kṣitīśāśanipāṇayaś C, Es
n.34vicī°] G; vīcī° C; virī° Es
n.35ˈ pāṅganirīkṣaṇejñāḥ] G, S; pāṅganirīkṣa - - - C
n.36pātālapālāḥ] G; pātā]lapālā° C, Es
n.37°siddha°] C; °siddhi(ddha)° Es
n.38vidyādharī°] C, G; vidyādharīḥ Es
n.39yakṣāṅganāḥ] Es; yakṣaṅganāḥ C
n.40vadanty aśaraṇā] G; vadantyo śaraṇā C; vadantyo śayīnā J; vadantyo śayinā R; vadanty āśayino Es
n.41yenāsti] conj.; yenāsmi C, G; yenāsmi (sti) Es
n.42mahad adbhutaṃ] C, Es; mahādādbhuta G
n.43bauddham] C; boddhum Es
n.44śukraṃ] C; śrukaṃ (śukraṃ) Es
n.45kṣarantyo] C, J, R; kṣaranty ā° G, Es
n.46ˈsusamā] em.; śusamā J, R, Y4; °śu samā Es; manasā C; °sanam ā° G
n.47spṛhanti] J, R, Es; spṛśanti C, G
n.48vakrā°] C, G; cakrā° Es
n.49valayanti] C, G; varayanti Es
n.50Here the Sarnath editor supplied the phrase vajrasya sparśena daśāmimāṃ gatāḥ.
n.51We have 12 syllables in this pāda, but since the first two syllables of kurukullamantram have the metrical value of one long syllable and count as one, the meter preserves the cadence of the eleven-syllable triṣṭubh.
n.52kurukullamantraṃ] C, G; kurukullamantre Es
n.53lekhyam] C; lekhe Es
n.54likhana°] G; likhita° C, Es
n.55velayā] C; verayā (velayā) Es
n.56tad] Es; tam C
n.57°āṅghrimān] C, Es; āṅghrivān G
n.58tāriṇī] Es; tāriṅīṃ C
n.59aśokāṣṭami] Es; aśokāṣṭamī C
n.60sārdha] Es; sārddhaṃ C
n.61netre] C; tatra Es
n.62trimadhurāśy] G; trimadhurāśī (hypermetrical) C, Es
n.63amatsyādo] G, Es; amatsāśī C
n.64°māṃsa°] C; °māṃsādi° Es
n.65maitrya°] C; mitra G; maitra° Es
n.66°cela° G; °caila° C, Es
n.67likhed] C; saṃlikhed Es
n.68ṣoḍaśā°] G, Es; śoḍā° C.
n.69°darpitām] Es; °darpyitām C, G
n.70tayā ca tantravāyeṇa ca] Es; tathā tantravāyeṇa ca C
n.71kṣīrānubhuktā] conj.; kṣīrānubhoktā C; kṣīrānnaṃ bhoktā(jyam) Es.
n.72rakta°] C, Es; ratna° G
n.73dvitīye] G; dvitīyena C, Es
n.74śarām] Es; śasarāṃ (śa° crossed out by the scribe) C.
n.75dvitīye] C; dvitīyena Es
n.76ārolik] conj. (H. Isaacson); ārolika C, G, Es
n.77°cala°] Es; °calat° C
n.78kurukullake] C, G; kurukulle Es
n.79sapatnīkaḥ kāmaḥ] C; kāmaḥ sapatnīkaḥ Es
n.80ca] C; om. Es.
n.81°āsanaṃ] G, Es; °āsanāṃ C
n.82tatrasthāṃ sarvacitrakalābhir] C, G; tatrasthasarvacitrakalābhiḥ Es
n.83śuklāṣṭamyāṃ] C; śuklāṣṭamyā Es
n.84paurṇamāsīṃ] C; pūrṇamāsi Es
n.85No punctuation in Es.
n.86anena] C; anena mantreṇa Es
n.87svāheti] Es; svāhaiti C
n.88mantreṇa] C; om. Es.
n.89lakṣamātraṃ] G, Es; lakṣamantraṃ C
n.90vā mādhavasya vā] C, G; vaiśākhasya Es
n.91vā] C, G; om. Es.
n.92śrāvakasaṅghāya bhojanaṃ dattvā] C; śrāvakasaṃṭāḥ bhojayitvā G; śrāvakasaṅghaṃ bhojayitvā Es
n.93gaṇaṃ mantramahāyānikaṃ] C; gaṇamantramahāyānikān Es
n.94vijñapya] C, G; vijñāpya Es
n.95ca] C; om. Es.
n.96mantramahāyānarato] G; mahāyānarato C, Es
n.97yatra] C; yatra ca G, Es
n.98tenopagamya] C; tenopasaṅkramya G, Es
n.99yathāsiddhyarthaṃ] C, Es; yathāsiddharthaṃ G
n.100This verse and the next are found also in SM171, p. 346.
n.101vaśyakṛt] Es; - -śyakṛta C, G
n.102naraḥ] Es; bhavet kṣatī C, G
n.103ca] C; hi Es
n.104mantradharo] Es; mantraṃdharo C
n.105sa ca sundarīṇām] C, Es; surasundarīṇām SM
n.106phaṇīndra°] Es; phaṇendra° C
n.107śakulā bhavanti] conj.; sakulā bhavanti C, G; śapharā mahāntaḥ Es (reconstructed by the editor on the basis of the Tibetan translation).
n.108vākya] C, G; vāg Es
n.109vibhavena] C, G; vibhavakena Es
n.110C has here a double daṇḍa (end of verse), which indicates that the verse structure in C does not account for the missing half-stanza in the previous verse (which possibly wasn’t there originally).
n.111variṣṭho] C, G; variṣṭhān Es
n.112niṣṭhākṛtā] C; niṣṭhākṛtān Es
n.113rājyasukhāni] C, Es; rājā phalān G
n.114°sukhāni bhoktā] C; °sukhānubhogān Es
n.115giriśāt] Es; girisāt C, G.
n.116akhaṇḍalakāc chacīṃ ca] conj. Goodall; aṇḍalakāc ca sācīm C; akhaṇḍatāc ca sacīṃ G; ākhaṇḍalācchacīṃ ca Es
n.117vācaspater] C; vācāṃpater G, Es
n.118dharaṇīṃ°] C; dharaṇī° Es
n.119nānānidhānadhana°] C; nānā nidhīn maṇi° Es
n.120hemaraupyaṃ] C; haimaraupya Es
n.121°jātanibaddhacittaḥ] conj.; °jātanibaddhacittam C; °jātinibaddhacittam Es
n.122parikṛṣya] C; parihṛṣya Es
n.123mantrānvito] C; mantrānvitāṃ G, Es
n.124°nada°] C; °hrada° Es.
n.125°pūtaṃ] C; °pūtaḥ Es
n.126jitā] conj. Goodall; janāḥ C, G; janān Es
n.127No sandhi (m.c.).
n.128dvipinoˈpy atha] Es; dvīpino ˈtha (unmetrical) C
n.129cākṛṣṭvā] G; ca kṛṣṭvā C; ca dṛṣṭvā Es
n.130svamantra°] G, Es; sumantra° C
n.131maitrī°] C; mantrī° Es
n.132sa] Es; śa C
n.133viṣamāt] C; viṣayān Es
n.134vijitya] G, Es; vinirjitya (hypermetrical) C
n.135variṣec] C (svarabhakti for the sake of metre?); varṣayec (unmetrical) G; varśec (hypometrical) Es
n.136kalpāṅghrirūpyam] C; kalpāṅghrirūpam G, Es; kalpam aṅghrirūpam (conj. Goodall)
n.137°loka°] C; °sattva° G, Es
n.138pīṭhāṃ gṛhaṃ chadam apīha] C; pīṭhāṃ gṛhaṃ chadman apīha (unmetrical) G; pīṭhagṛhacchadmamayīha (unmetrical) Es
n.139ca] Es; caṃ C
n.140°āpaharā] C; °āpahārā (unmetrical) G; °āpaharāṃ Es
n.141tām upāsya] conj.; tam apāśya C, G; tām upādiśya (hypermetrical) Es
n.142ayācitaṃ] C; ayācita° Es
n.143brahmacārī tu] Es; brahmacārītuṃ C
n.144raktā] C; rakte Es
n.145sidhyantīha] C; sidhyatīha (unmetrical) Es
n.146śāsane] C, Es; sādhane G
n.147°kuśala°] C; °kuśale G, Es
n.148vipulāṃ] C; paramāṃ G, Es
n.149prathamaḥ] Es; om. C
n.150As this chapter overlaps to a large extent with SM.171 (the correspondence starting from verse 15 and ending with the first half-stanza of verse 39), SM readings have been included in the critical apparatus.
n.151saṃpravakṣyāmi] Es; pravakhyāmi C
n.152tuṣyanti dharmatāḥ] C; tuṣyati dharmatā Es.
n.153athātaḥ] C; atha G, Es
n.154utpalasya] Es; utpanasya C
n.155parāvṛttyā] C; parāvṛttaṃ Es
n.156arthināṃ] C; arthānāṃ Es
n.157dhyātvā] C; jñātvā Es
n.158pariṇāyakamahāratnaṃ] C; pariṅāyakaṃ mahāratnaṃ Es
n.159sāmudrikaṃ] C; samudrajaṃ G, Es
n.160strīratnam aśvaratnaṃ] C; strīratnāśvaratnañ (hypometrical) Es
n.161ibharatnādiratnāni] reconstructed from T; ibharatnāni (hypometrical) C; ibharatnaṃ bahuratnāni (hypermetrical) Es
n.162sṛjet] C; tyajet G, Es
n.163samalaṅkṛtya] G; alaṅkṛtvā (unmetrical) C, Es
n.164nānārūpāṃ vilāsinīṃ] C; nānārūpā vilāsinīḥ Es
n.165mahākoṣeṇa saṃpūrṇaṃ] C; madākaśaiḥ (mahākāraiḥ) susaṃpūrṇaṃ Es
n.166pariṇāyaka°] C; pariṇāyakaṃ Es
n.167dhaneśvaram] C, Es; dhaneśvaraḥ conj. D. Goodall
n.168sarvasattvārthakṛd] Es; sarvasattvāthakṛd (not clearly legible) C
n.169[iti] kalpavṛkṣasādhanam] Es; om. C
n.170bandhaṃ] C; bandha G; bandhaś Es
n.171cetasā] G, Es, T; baddhaś cet C
n.172sthitir anyā na dṛśyate] C; sthitir anyaṃ na dṛśyate G; gatir anyā na vidyate Es
n.173buddhatvaṃ] G, Es; buddhatva° C
n.174jñānamātrā] C, G; jñānamātram Es
n.175The correspondence between the texts of KK and SM.171 starts here and ends with the first half-stanza of verse 39.
n.176citta°] C, G, Es; om. SM
n.177vibhāvitvā] C, G, Es; vibhāvya (hypometrical) SM
n.178ca] SM; om. C, Es.
n.179tu] emend.; tv (unmetrical) C, Es, SM
n.180īkāreṇa] SM; ikāreṇa C, Es
n.181citra°] Es, SM; citta C
n.182nirmalinaṃ] Es, SM; nirmālinaṃ C
n.183sahādidhātukaṃ] C, SM; sahādilokaṃ dhātukaṃ (unmetrical) G; trisahasrādidhātukaṃ (unmetrical) Es
n.184śodhya] C, SM; śodhyaṃ Es
n.185kurukullaparvate] SM; kurukulle parvate C; kurukulaparvate G; kurukullaparvataṃ Es. All these readings involve ‘hypermetrical rush’.
n.186gatām] SM; gatāḥ C, Es
n.187saṃcodya] C, SM; saṃśodhya Es
n.188ca] Es, SM; om. C, G
n.189tathā] SM; tayā C, G, Es
n.190°karet] C, Es (the ‘regular’ optative form would be °kuryāt); puraścaret SM
n.191saṃsphārayed] G; sphārayate Cpc; sphārayete Cac; sphārayed (unmetrical) Es, ca sphārayed SM
n.192puṣpadhūpa°] C, G, SM; puṣpaṃ dhūpaṃ Es.
n.193°dīpagandha°] SM; °gandhadīpa° C, G; dīpaṃ gandha° Es
n.194lāsyamālyanṛtyagītavādya°] SM; lāsyāmālī tathā gītādīpāḥ C; lāsyāmālātathāgītānṛtya G; lāsyamālyaṃ tathā nṛtyagīta° Es
n.195jagat°] Es, SM; jagata° C
n.196idaṃ] C, G, Es; iti SM
n.197maitrīvihāre ca] C, G; maitrīvihāreṇa Es; maitrīvihāre (ca) SM
n.198utpādya] C, SM; samutpādya (hypermetrical) G, Es
n.199pramodacittam] (unmetrical) C, SM; pramodya cittam (unmetrical) Es
n.200punaḥ] C, G, Es; tataḥ SM
n.201prākṛtākārahānaye] C, G, SM; prākṛtāhaṃkārahānayaḥ Es
n.202pañcaskandhā ˈpunarbhavāḥ] em.; pañcaskandhā apunarbhavāḥ (hypermetrical) C, SMB; pañcaskandhā punarbhavāḥ G; pañcaskandhāḥ punarbhavāḥ Es, SM
n.203prāktanīṃ] C, G, SM; prāktanāṃ Es
n.204In CS usually neuter, sattva is here a masculine noun.
n.205ekāntaparinirvṛtā] G; ekāntaparinirvṛtāḥ C, Es, SM
n.206matvā] C, G, Es; sattva° SM
n.207niśceṣṭāṃ] C, G, SM; niścetāṃ Es
n.208utpādayati] Es, G, SM; utpādayec (unmetrical) C
n.209utpalākhyaṃ] C, G, SM; utpalākṣas Es
n.210tato bhavet] Es, SM; bhavet tadā C, G
n.211akārasvaratodbhavam] C, G; akārākṣaratodbhavam Es; akārasvarasambhavam SM
n.212tasmād] C, G, SM; tasyāṃ Es
n.213viśodhitā dhyeyā] C, SM; viśodhitāṃ dhyāyāṃ G; viśodhitān dhyāyān Es
n.214śodhya bodhya] C, G, SM; śodhyaṃ bodhyaṃ Es
n.215tathā] SM; tayā C, G, Es
n.216viśantān] C; viśantā G; viśatas tān Es, SM
n.217bījakair] C; utpale G, Es, SM
n.218tatas] Es, SM; tais (unmetrical) C; taiś ca G
n.219rakta°] Es, SM; ukta° C, G
n.220sarvābharaṇa°] C, SM; bharaṇa° G; sarvālaṅkāra° Es
n.221This half-stanza is absent in SM which instead has the following five verses describing the Goddess: caturbhujāṃ raktavarṇāṃ raktapadmāsanasthitām. raktavastrayugāṃ bhavyāṃ raktatāṭañkamaulinām.. savyabhujābhyāṃ śaraṃ ca dadhatīṃ punaḥ. avasavyadvitaye cāparaktotpaladhāriṇīm.. kurukullādriguhāntasthām ārolikamaulikām. raktapadmāsanādhastāt rāhus tasyopari sthitaḥ.. kāmadevaḥ sapatnīko bhāvanīyo ˈtivihvalaḥ. rāhor upari sapatnīkakāmadevasthitāsanām.. vajraparyañkinīṃ tatra sarvacitrakalāvatīm. dhyātvā bhagavatīṃ samyak sarvālañkārabhūṣitām..
n.222āsādya] C, SM; samāsādya (hypermetrical) Es
n.223samāhvayet] C, G, SM; samākṛṣet Es
n.224hūṁ] conj.; huṁ SM
n.225Emended by the SM editor, unnecessarily and incorrectly(?), to ityā(nenā)kṛṣya.
n.226This half-stanza is absent in C, G and Es.
n.227°yogena] C; °prayogeṇa G, Es, SM
n.228mukha°] C, G(?),Es; sukha° SM
n.229niveśayet] C, SM; praveśayet Es
n.230dīrghābhyāṃ] C, SM; dvābhyāṃ Es
n.231tu] S, SM; om. C, G
n.232sūcī sūcī°] C, G, Es; suciḥ suci° (unmetrical) SM
n.233anāmike] C, G, SM; anāmikau Es
n.234latābhyāṃ] C, G, SM; lalābhyāṃ Es
n.235dvāv aṅguṣṭhāv] S, SM; dārāṅguṣṭhāv C, G
n.236gatau] C, G, SM; kṛtau Es
n.237samayām anayā] G, variant in Es (no source mentioned); samayā manasā C; mudrām anayā Es; samayo(nayā) jñāna° SM. All readings are unmetrical.
n.238tato ˈbhiṣekaṃ] SM; abhiṣekaṃ C, G, Es
n.239gāthāṃ] C, G, Es; om. SM (the editor removed gāthāṃ against the mss).
n.240mahāmahaḥ] G, Es, SM; mahāmaha C
n.241te] C, G, SM; om. Es
n.242mahadbhūtā] C, G; mahābhūtā Es
n.243rājyam abhiṣeka°] (hypermetrical) C, G, Es; rājyābhiṣeka° SM
n.244°vad rājñaḥ] S (reconstructed by the editor from T against the mss’ °vajrājñaḥ; suggested also by H. Isaacson); °vajrājñaḥ C, G; °vat prājñaḥ SM
n.245Cf. SM.172, where the same gāthā is followed by iti paṭhantībhir buddhājñayā locanādibhir abhiṣekaṃ dīyamānaṃ dhyāyāt ([one] should visualize the abhiṣeka being given, by Buddha’s order, by Locanā and others, reciting thus). In the Pradīpoddyotana these words are recited during the ritual of abhiṣeka by the officiating master, without any mention of the five goddesses. The sādhana described here however, which the sādhaka performs on his own, requires him to visualise the goddesses.
n.246traidhātuka°] C, SM; traidhātukaṃ G, Es
n.247raktacitra°] C, G, Es; raktacitta° SM
n.248°prabhābhābhir] C, G, SM; °prabhā bhāti Es
n.249dīpayantī] C, G, SM; bhāsayantī Es
n.250°ratnas] SM; °ratnā C; ratnās G; °ratnaṃ Es
n.251varṣārddhaṃ tu dṛḍhā°] C; varṣārddhaṃ ta dṛḍhā° G; varṣārddhadṛḍhā° (unmetrical) Es; varṣārddhaṃ ca dṛḍhā° SM
n.252purā] C, G, Es; puraḥ SM
n.253baliṃ] G, Es, SM; bali C
n.254mantreṇānena śarkaraiḥ] Es; mantreṇānena saśarkaraiḥ (hypermetrical) C, G; bhāvanākramapūrvakaḥ SM (possibly an error for bhāvanākramapūrvakaṃ)
n.255khaḍgaṃ pātāla°] C; khaḍgapātāla° G, Es
n.256antardhānaṃ rasāyaṇam] C; antardhānarasāyanam G, Es
n.257ca] G, Es; om. C
n.258na] Es; tu C; pra° G
n.259sādheta] C; °sādhayed (unmetrical) G; sādhayet (unmetrical) Es
n.260tārārato bhavet] C, G; tārodbhave rataḥ Es
n.261indratvaṃ] C, G; mahendratvaṃ (hypermetrical) Es
n.262prasādheta] C; prasādhayet (unmetrical) G; prasādhayej (unmetrical) Es
n.263ṣaṇmāsāntaikamāsasya] C, G; ṣaṇmāsāntai(ne)kamāsasya Es
n.264kṛtī] C, G; vratī Es
n.265yāvan] C, G; japan Es
n.266jvalet] Es; jvalati (unmetrical) C, G
n.267mudrāpra°] om. G
n.268sayoṣitaḥ] Es; sarvayoṣitaḥ C, G
n.269padmam asaṃliptaṃ] C, G; padma samāliptaṃ Es
n.270paṅka°] (reconstructed from T); janma° C, G, Es
n.271spṛṣṭaḥ sūto] C, G; spṛṣṭe sūte Es
n.272saṃhṛte caikatāṃ] C, G; saṃhṛtenaikatāṃ Es
n.273ca] C; tu G, Es
n.274siddhasūtena saṃspṛṣṭau] C, G; siddhe sūte ca saṃspṛṣṭo Es
n.275śulvo] C, G; svarṇo Es
n.276mantrasūtais tathā spṛṣṭā] C; mantrasūtai saṃspṛṣṭā G; siddhamantreṇa saṃspṛṣṭo Es
n.277dharma] C; punaś G, Es
n.278parinirvāṇalābhaṃ] Es; mahāparinirvāṇaṃ C
n.279śmaśāne] C; śmaśāna° Es
n.280triloke dhātukaṃ] C; trailokyadhātukaṃ Es
n.281hitvā] C; dattvā G, Es
n.282kurukullābhisamaya°] C; kurukullā abhisamaya° Es
n.283In manuscript C and the Tibetan translation the second chapter continues, and incorporates what here, and in Sarnath edition, is “Chapter 3.”
n.284atha te sarvabodhisattvā] Sac; atha bhavantas sarvabodhisattvā G; atha bhagavantaḥ sarvatathāgatā C; atha te sarva[tathāgata]bodhisattvā° Es pc (text in square brackets reconstructed from T by the editor)
n.285°citta°] Es; °cittaṃ C
n.286parivitarkam] C; parivitarkān Es
n.287vajrapāṇiṃ] Es; vajrapāṇir C
n.288vajrapāṇe] C, G; vajrapāṇiṃ(ṇe) Es
n.289dharmadhātukāyāḥ] G, Es; dharmakāyāḥ C
n.290abhedyakāyāḥ] G; om. C, Es
n.291kasmiṃścit] C, G; kasmin Es
n.292bodhisattvān] C; sarvān bodhisattvān G; sarva[buddha]bodhisattvān Es (text in square brackets reconstructed from T by the editor)
n.293bodhisattvā mahāsattvā mā evaṃ procuḥ] C; bodhisattvā mahāsattvā mā evam ūcuḥ G; om. Es
n.294kathaṃ buddhā] C; yad bodhisattvāḥ buddhā bhagavanto Es
n.295vajrakāyā] (corroborated by T) C; vajrakāyā dharmakāyā Es
n.296kasmiṃścit] C; kasmiṃścit [dapi] Es
n.297athāha] C; tata āha Es; om. G
n.298vajrapāṇiḥ] om. G
n.299tatraivaṃ] G; evaṃ C; tatraiva Es
n.300śṛṇvata] C, G; śṛṇvantu Es
n.301parinirvṛtaḥ] Es, G; parinivṛtaḥ C
n.302buddhā] C, G; om. Es
n.303kāyaṃ] C, G; dharmakāyaṃ (following T and against the mss) Es
n.304sukhāvatīṃ] C, Es; sukhāvatyāṃ G
n.305gacchantīti] C; yāntīti G; yānti Es
n.306ārya°] G; om. C, Es
n.307sambhogakāyena] G, Es; sambhogena kāyena C
n.308sukhāvatīṃ] C; sukhāvatyāṃ G, Es
n.309prayāntīti] em.; prayānti C, G; yāntīti Es.
n.310bodhisattvā āhuḥ] G; om. C, Es
n.311tat] C, G; āha tat Es
n.312kāyaṃ] C; dharmakāyaṃ (reconstructed from T) Es
n.313yāntītī] Es; gacchanti G; yānti C
n.314buddhāḥ] C, G; buddhā bhagavantaḥ Es
n.315punarjanmagrahaṃ cakruś cakravartini nirvṛte] em.; punarjanmagrahaṃ cakruś cakravartini nivṛte [sic] C; punar yanmagrahaṃ cakruḥ cakravarttini vṛtte G; cakravartini nirvṛte punarjanmaparigrahaṃ cakruḥ Es
n.316na santīha] C, G; nirvṛttāḥ bhavanti Es
n.317cakravartī tadā bhavet] C, G; tadā cakravartino bhavanti Es
n.318ubhābhyāṃ] Es; ākhyāṃ C
n.319vineyaṃ] C, G; vinaya° Es
n.320vinītvā] C; vinītatvā G; vijitvā Es
n.321dvipadottamāḥ] G; dvipadoṃttamāḥ C; dvipadottamaḥ Es
n.322kartṛ] C, G; kartā Es
n.323nityaikabhoktāraṃ] C, G; nityaikasaktāsu Es
n.324nityārtha°] G, Es; nityātha° C
n.325sarva° C, Es; sarvā° G
n.326ito°] C; itaḥ° G, Es
n.327niścitaṃ] C, G; niścittaṃ Es
n.328saṃvṛti°] C; sāṃvṛtaṃ G, Es
n.329°satyam] C, sam° G; satyaṃ Es
n.330°deśanāḥ] G; °deśanā C; °deśanām Es
n.331vineyāḥ] Es; vineyā C; vineyānāṃ G
n.332sarvaiś] C; sarvai G; sarvam Es
n.333caikarasībhūte] G; caikarasībhūto C; ekarasībhūte Es
n.334notpādo] C; nodayo G, Es
n.335°dhātveka°] C; °dhātvaika° G, Es
n.336pañcāvṛti°] C, G; pañcāvṛtti Es
n.337tasthus] C; tasthuḥ G; saṃtasthus Es
n.338tattvasvarūpataḥ] C; tattvarūpataḥ Es
n.339sadasattvaṃ] C, G; ādau sattvaṃ Es
n.340apy asaṃbhavāt] C, G; anyasambhavāt Es
n.341te] C, Es; tu G
n.342bhāvinaḥ] C, G; bhāvinā(tā) Es
n.343This passage (with paragraph/verse numbers in braces) is absent in Es; it is reflected in T.
n.344procuḥ] G; procu C
n.345°śāsino] em.; °śāśino C; °sāsino G
n.346vajrapāṇir] G; atha vajrapāṇir C
n.347manyatha] conj.; manyathaṃ C, G
n.348Lack of sandhi here, while there is one in a similar situation just two words to the right, possibly implies a comma.
n.349sthitasyāpi sthitir] C, Es; sthitasyāpy asthitir G
n.350yāti] G; jāti C
n.351śaśakānāṃ] em.; śaśakānā (a faint dot however above the final ā may be a faded anusvara) C; śeśakānāṃ G
n.352Jāti, in this and the previous verses, lacks the nominative ending; it may be regarded in this text as neuter.
n.353pratītimātrakaṃ] G; pratītimātraṃ (unmetrical) C
n.354vijñāḥ] C, G (this seems to be an injunctive form, here used in the affirmative)
n.355Here ends the passage which has been preserved only in C and G.
n.356kathaṃ mudrāḥ kathaṃ mantrāḥ] C; kathaṃ mantrāḥ kathaṃ mudrā G; kathaṃ mantrāḥ kathaṃ tantraḥ Es
n.357sarvā°] (corroborated by T) C, G; °sattvā Es
n.358mantramudrādi] C; mantramudrādyaṃ (unmetrical) G, Es
n.359hi] C; om. G; tat Es
n.360pāramitāś ca yāḥ] C, G; pāramitāśrayāḥ Es
n.361vajrasattvatvaṃ] C; vajrasattvaṃ ca Es
n.362kurukullāyā bodhicittakalpas tṛtīyaḥ] Es; dvitīyaḥ kalpaḥ samāptaḥ C; dvitīyakalpa samāptaḥ G
n.363vidrumeṇa] G; vidrumeṇa tu (hypermetrical) Es; vidrumeṇa tad (hypermetrical) C
n.364vaśam] C, G; vaśyaṃ (unmetrical) Es
n.365puṣkaro] emend.; pulakā C; pulakā ca G; purukā Es; puṣkara (transliterated from Sanskrit) T
n.366°kāre] C, G; °kāra° Es
n.367°kāṣṭhenāgniṃ] C, G: °kāṣṭhair agniṃ Es
n.368naṭaveśmā°] C, G; naṭanāgaphaṇivaiśyā° Es
n.369°samanvitenāmukī] C; °samanvitena amukī G; °samantritena amukī Es
n.370mūlamantreṇa] C, G; mūlamantraṃ Es
n.371°raktasammiśreṇa] G; °raktena C, Es
n.372karpūreṇa kuṅkumena] C, G; kuṅkumena karpūreṇa Es
n.373kastūrikādibhir] C, G; kastūrikābhir Es
n.374likhet] (reconstructed by the editor from T) Es; om. C, G
n.375prajñāvardhane] Es; prajñā vardhate C
n.376°kāṣṭhena vahniṃ] C; °kāṣṭhenāgniṃ Es, G
n.377vipra°] C; vipragṛha° Es
n.378aṭarūṣakāṇāṃ] C; āṭarūṣakānāṃ Es
n.379pattraṃ] C, G; om. Es
n.380vacāyāḥ khaṇḍam] em.; vacāyā khaṇḍam C; vacakhāṇḍaṃ G; vacāyā Es
n.381vāyutaṃ] G; ayutaṃ C; vā ayutaṃ Es
n.382tataḥ] C, G; om. Es
n.383°pīḍitānāṃ] C, G; °prapīḍitānāṃ Es
n.384gāruḍavidhiḥ] C, G; gāruḍavidhitantraḥ Es
n.385yāvatyo] Es; yāvantyo G; yāvanto C
n.386°mantra°] C; °yantra° G, Es
n.387sarvās tā] em.; sarvastād C; sarvāḥ tā; G; sarvās tad Es
n.388Verses 8 and 9 are in manuscript C repeated twice.
n.389rāgāvalokanāt] em.; rāgavalokanāt G (in this manuscript t with virāma is written almost the same as t without one); rāgāvalokanā C, Es
n.390kṛtvā vaśyaṃ] G, Es; kṛtvaśyaṃ (in the repeated verse though – kṛtvā vaśyaṃ) C
n.391prajñāṃ] C, G; prajñā Es
n.392tasmāt tāṃ prāptukāmo yas] om. Es
n.393tīkṣṇāṃ prajñāṃ sa sādhayet] C; tīkṣṇāṃ prajñāṃ prasādhayet G; tīkṣṇāṃ samādhayet prajñāṃ Es
n.394viśuddhā] C; śuddhā G; śuddhā [ca] Es
n.395sā] C, G; sa(sā) Es
n.396This and the next two verses are found also in SM.180, (not in the same order).
n.397ṣaṭhīṃ] C; śaṭhī G; śaṭī (apart from the missing ending, this spelling is also correct) Es; śaṭīṃ SM
n.398yaṣṭīmadhuṃ] m.c. C; yaṣṭīmadhus G, Es.
n.399brahmāṇīṃ māgadhīṃ] C, G; brahmāṇī māgadhī Es; brāhmīṃ [ca] māgadhīṃ SM
n.400prajñāvardhanatantraḥ] emend.; prajñāvardhanatantrāḥ C; prajñāvardhanavidhiḥ G; prajñāvarddhanī[ya]tantraḥ Es
n.401Verses numbered here 12 and 13 apear in Es in reverse order.
n.402ghṛtaṃ] G, SM; saghṛtaṃ C, Es
n.403cakrāṅkitaṃ] SM; sucakrādvaṃ C; śukrādvaṃ G; sucakrād vā Es
n.404daṃṣṭrāghāte pralepena] C, Es; daṃṣṭrāghātapralepena G, SM
n.405viṣanāśanatantraḥ] emend.; viṣanāśanatantrāḥ C; viśanāsanavidhiḥ G; viṣanāśanatantraḥ Es; viṣatantram SM
n.406jārī caṇḍālikā] C, SM; jāri caṇḍālikā G; caṇḍālī jālikāś Es
n.407vaśyatantraḥ] emend.; vaśyatantrāḥ C; vaśyaṃ tantraḥ G; [... vaśya]tantraḥ Es
n.408viṣākarṣāj] G, Es; viṣākarṣī C
n.409buddhatā] C; buddhitā G; buddhabhiḥ(dhīḥ) Es
n.410uccāritā] C; ucāritā G; abhyāsitā Es
n.411This verse is found also in SM.171.
n.412madanātapatra°] Es, SM; madanātpatra° C; madanātapatraṃ G
n.413daṣṭānāṃ] C, SM; daṃṣṭrāṇāṃ Es
n.414sundaraṃ] Es; sukṣaraṃ C; svakṣaraṃ G, SM
n.415vācāṃ doṣa°] C; vācān doṣa° G; vācādoṣa° Es
n.416tanubhavān] C, G; tanubhavāṃ Es
n.417doṣān kṣipan] G; doṣān kṣipana C; doṣakṣayād Es
n.418yasmāt] C; tasmāt Es
n.419jinaurasā] C, G; jinaurasa(sā) Es
n.420vikuśale nindāṃ] C; vikuśale nindā G; vikuśalair doṣaṃ Es
n.421mantrakṣālitajihvināṃ] G; mantrakṣālitajihvayā C, Es
n.422kurudhvaṃ janāḥ] C; kuruṣvānaghāḥ G, Es
n.423anākulatare] C, G; anākulatale Es
n.424°prasarekṣaṇaḥ] C; °prasavekṣaṇaḥ Es
n.425rājā] C; rājau G; rājo Es
n.426mārtyā°] C; martyā° G, Es
n.427manāk] C; kṣaṇāt Es
n.428°vīryacaraṇaṃ] C; °vīryanidhanaṃ Es
n.429sevatha] Es; sevatu C
n.430dhyānabalena] C, G; dhyānavaśena Es
n.431buddhān nabhasy ekṣate] em. C, T; buddhārabhasyekṣate C; buddhāna ta sokṣate G; buddhān na tat tyakṣyate] Es
n.432parigataṃ] C, Es; parivṛtaṃ G
n.433paśyante] C, G; paśyanti Es
n.434karuṇātmakā] C; karuṇātmakān Es
n.435hayagrīvapade] G, Es; hagrīvapade C
n.436rāgakulatantra°] Es; rāgakulamantra° C
n.437athāparo ˈpi prayogo bhavati] Es; athāparo vibhavati prayogaḥ C
n.438aparaṃ] C; aparāñ G; paraṃ Es
n.439ca] C; cāpi (hypermetrical) G, Es
n.440aindrīṃ] Es; aindryāṃ G; aindryād C
n.441samārabhya] Es; ārabhya C, G
n.442kṛtī] G, Es, T; vratī C
n.443ca] C; tu G, Es
n.444phuḥ] G; phūḥ° Es; phus° C; phu T (S)
n.445°tantraḥ] C; °yantraḥ G; °mantraḥ Es
n.446sādhyasādhyāyā] C; sādhasya sādhyāyā G; sādhakasya sādhyāyā vā Es
n.447rajasvalā°] C, G; rajaḥsvalā° Es
n.448bāhau] Es; bāhu° C; vāmabāhu° G
n.449rājānaḥ] Es; rājāna C
n.450vā] C; ca (unmetrical) G, Es
n.451vaśyatantravidhiḥ] C; vaśyavidhiḥ G, Es
n.452atha rakṣācakraṃ] Es; rakṣācakraṃ C; rakṣāthaṃ cakraṃ G
n.453pūrveṇa ca likhed] conj.; pūrveṇa likhed (hypometrical) C, G; pūrve cālikhed (hypometrical) Es
n.454cāpam] Es, G; cāpa C
n.455°pāṇim] C; °pāṇiñ ca (hypermetrical) G; °pāṇiṃ tu (hypermetrical) Es
n.456cottare] C; uttare Es
n.457āturaṃ] C; āntaram G; antaraṃ Es
n.458candramadhye] C; madhyacandre G, Es
n.459veṣṭayet] C; veṣṭitaṃ G, Es
n.460tu utpala°] (hypermetrical rush in °pala°?) G; Es; tūtpala° (unmetrical) C
n.461rakṣā bhavati śāśvatī] em.; rakṣā bhavati śāśvātī (unmetrical) G; om. C, Es
n.462°siddhiḥ] C, Es; om. G
n.463īśvaraṃ] emend.; iśvaraṃ C, G(?); īśvara° Es
n.464kartukāmena] C, G; prāptukāmena (against the mss) Es
n.465vilikhya] G, Es; om. C
n.466ca] C, G; om. Es
n.467ratnākārām utpalakalikāṃ] C; ratnākāram utpalaṃ Es
n.468jrūṁ°] C; jluṁ° G; jruṁ° Es, T (S)
n.469vilikhyedaṃ] G; vilikhya C; vilikhed idaṃ Es
n.470dvādaśāṣṭamyāṃ] C, Es; dvādaśyām aṣṭamyāṃ G
n.471°bhṛta°] C, G; °bhūta° Es
n.472saṃpūjya mantraśataṃ] Es; śataṃ śataṃ C; śataśataṃ G
n.473The order of words and clauses in this paragraph differs significantly between C, G and Es. We adopted here mainly the C version. Instead of giving variant readings, which would be too confusing, we adduce this paragraph from G and Es in its entirety. G runs as follows: maṅgalavāre madhyāhnavelāyāṃ cittakapardakaṃ prāpya kurukullāmantreṇāṣṭaśatajāpenālabhya pūjāṃ kṛtvā dvādaśāṣṭamīsu śnāpayitvā karatale tasthāpya [sic] koṭīṃ japet. dyūteṣu parājayo bhavati. bāhau netrakarpaṭena prāvṛtya dhārayet. anena dhaneśvaro bhavati. athavā taṃ kapardakaṃ bhāṇḍe prakṣipya dharaṇyāṃ gopayet. pratidinaṃ kārṣāpaṇaṃ labhate.. Es runs as follows: madhyāhnavelāyāṃ maṅgalavāreṇa cittakapardakaṃ prāpya karatale sthāpya koṭiṃ japet. dyūte jayo bhavati. taṃ kapardakaṃ kurukullāmantreṇāṣṭaśataṃ japenārabhya pūjāṃ kṛtvā dvādaśāṣṭamīṣu snāpayitvā anyakarpaṭena prāvṛtya bāhau dhārayet. anena mahādhaneśvaro bhavati. atha taṃ kapardakaṃ bhāṇḍe prakṣipya dharaṇyāṃ gopayet. pratidinaṃ kārṣāpaṇaṃ labhyate..
n.474°rājyasiddhidyūtalābhaphalasiddhitantraḥ] em.; °dyūtalābharājyalābhaphalasiddhitantras C; °rājyasiddhidyūtilābhaphalasiddhitantraḥ G; °rājyasiddhidyūtalābhaphalasiddhitantrāḥ Es
n.475kurukullāyāś caturthaḥ kalpaḥ samāptaḥ] em.; tṛtīyaḥ kalpaḥ samāptaḥ C, G; kurukullāyāś caturthaḥ kalpaḥ Es
n.476In C there are markings above thā as if this syllable was crossed out.
n.477Because of smudging, it is not possible to tell whether the reading in C is rajasā or rajasāṃ.
n.478kṣipraṃ buddhatvam] C; buddhatvaṃ śīghram G, Es
n.479surañjitām] G, Es; surañjitā C
n.480ca] conj.; om. C, G; [tu] Es
n.481tu] C; ca G, Es
n.482cottare] C; ca uttare (unmetrical) G, Es
n.483raktābharaṇam eva ca] Es; om. C, G (also, not accounted for in T)
n.484ca] conj. (m.c.); om. C, G, Es
n.485śiṣyaṃ] C, G; śiṣyaṃ tatra (hypermetrical) Es
n.486puṣpaprakṣepaṇaṃ] Es; puṣpaprakṣepaṃ G; puṣpābhiṣekaṃ C
n.487vajra] Es, T; om. C; jaḥ G
n.488varaṃ bhavati. bāṇe patati] (reconstructed from T by the editor) Es; om. C, G
n.489viṣāpakarṣaṇaṃ] C; viṣākarṣaṇaṃ G, Es
n.490dhanuṣi] C, Es; dhanuṣi s(ś)are ca G
n.491New paragraph in Es.
n.492praveśyaivaṃ] C, G; praveśe evaṃ Es
n.493kasyacid amaṇḍalapraviṣṭasya] C; kasyacidaṃ amaṇḍalapraviṣṭasya G; kasyacid idaṃ maṇḍalam [a]praviṣṭasya Es
n.494vyathet] C; vyathed iti G; vyayeti Es
n.495narake] Es; naraka° C, G
n.496ratnatrayādikam] C, G; ratnatrayādi° Es
n.497ityādivistaratantraḥ] C; iti.. vistaratantrasiddhiḥ G; °vistaratantrasiddhi° Es
n.498samayaṃ dattvā] C, G; °śapathaṃ dattvā Es
n.499Even though we have in this verse mantriṇā (the third person) instead of tvayā (the second), this is still a direct speech. The master alternates between the second and the ‘impersonal’ third persons (passive construction or optative). The direct speech definitely ends in verse 23, where the master (ācārya) becomes the grammatical agent (cf. verses 23–24).
n.500hiṅgulacūrṇakair] em.; hiṅgūlacūrṇakair C; hiṅgulacūṇṇakair G; hiṅgulaṃ gairikaṃ Es
n.501Final r elided because of sandhi.
n.502kuṅkumai raktacandanaiḥ] C; kuṅkumai raktaktacandanaiḥ G; kuṅkumaṃ raktacandanam Es
n.503drutenāpi] C; dr(?)umanāpi G; drutaṃ cāpi Es
n.504home vā athavā] Es; home vā nathava G; home athavā C
n.505cakre C, Es; cakro G
n.506pratiṣṭhādau] C, G; pratiṣṭhitaṃ Es
n.507raktamayaṃ kāryaṃ] C, G; raktarūpayutaṃ sarvaṃ Es
n.508°kāṣāya°] C, G; °kaṣāya° Es
n.509na mṛṣāvacaḥ] C, Es; nānṛtaṃ vacaḥ G
n.510tyajahi] em. (on the authority of T); taj jahīhi] (hypermetrical) C, Es; tyajahi hi G
n.511tvayā sadā] C, G; sadā tvayā Es
n.512°karmaṇā] G, Es; °karmaṇām C
n.513daśapāramitābhūmi°] em.; daśapāramitābhūmir C; daśapāramitābhūmiṃ G; daśapāramitā bhūmi° Es
n.5144nāvamantavyas] Es, G; nāvamantavyā C92
n.515udvāhyā] C, G; udgrā(dvā)hyā Es
n.516śṛṅgāṭe] C; śṛṅgāṭake (hypermetrical) Es
n.517tat] Es; tataḥ (hypermetrical) G; tata (hypermetrical) C
n.518vandayen] C; valtuyen(?) G; bandhayen Es
n.519varṇayec] C, Es; vandayec G
n.520mahāpayet] C; mahāpatnataḥ G; sadārpayet Es
n.521sthāne] C, G; sthāna° Es
n.522tārānāmā tu] C; tārānāmāpi G, Es
n.523vandanāṃ] C, G; vandanaṃ Es
n.524dāḍimī°] C, G; dāḍimaṃ Es
n.525karavīraṃ] C, G; karavīraṃ ca Es
n.526javāṃ] Es; yavān C (probably a variant spelling for javāṃ, with the nasal becoming homoorganic before the following t); javān G
n.527anyāni] G; anyāni ca C, Es
n.528saṃvarakaṃ] C; tu saṃvaraṃ G; ca saṃvaraṃ Es
n.529snāpayet] C, Es; śrāpayet G
n.530°hāstena utpalena] G; °kumbhenotpalenāpi C; °kumbhena utpalena Es
n.531saputrair vajradhāribhiḥ] C, G; putraiḥ vajradharādibhiḥ Es
n.532sikto rājyābhiṣekeṇa] G, Es; abhiṣekeṇa yathā siktas (hypermetrical) C
n.533rajasāṃ] C; rajasā Es
n.534bhavanti] C, Es; bhavantu G
n.535hi] Es; caḥ C; te G
n.536rogā C; rogāḥ G; rogāt Es
n.537na śokā na] C, G; śokān na ca Es
n.538mahāśuceḥ] em. (on the authority of T); mahāsuce C; mahāsunaiḥ G; mahāsukhāt Es
n.539caturbāṇādiṣekeṇa] C; caturbāṇādiṣekeṇā G; caturṇām abhiṣekeṇa Es
n.540saddharma°] Es, G (on the authority of T); saddharmya° C
n.541guhyajñānāni] C, G; guhyadānāni Es
n.542As regards sentence structure, the śloka division in C (where the verse ends with vidhikramaiḥ) is probably more correct.
n.543Starting here and ending with paragraph 38, this passage is absent in C, G, and T. It is, however, very likely that it was part of the original version, since the word vidhikramaiḥ, which precedes it and occurs again at its end, suggests a homoioteleuton omission on the part of the scribe.
n.544cakrasyopari] conj.; candrasyopari Es
n.545jvalantaṃ] Espc; jvarantaṃ Esac
n.546°naivedyaiś] Espc; nivedyaiś Esac
n.547vrīhi°] conj.; brīhi Es
n.548vitānaṃ] conj. (D. Goodall); vitāna° C, G, Es
n.549uṣṇīṣacakravartini] Es; uṣṇīṣacakravartinī J, R
n.550Here ends the passage which is absent in both C and T; it started with the second half-stanza of verse 29.
n.551°kṣepaṇaṃ] C; °kṣepayā G; °kṣapaṇaṃ Es
n.552namo] C, G, Es; oṁ namo E1, E2
n.553sarvabuddha°] Es, E1, E2; buddha° C
n.554ˈṣṭasarpapudgalāya] em.; ˈṣṭamahāryamudgalāya C; ˈṣṭamahāpudgalāya G; ˈṣṭasarpapuṅgalāya Es; 'stu mahāpudgalāya E1; mahābhayapuṃgalāya E2
n.555samastebhyo buddhakoṭibhyaḥ] Es; saptabhyo buddhakoṭibhyaḥ C; saptabhyo buddhaṭibhyas° G; tebhyo samyaksaṃbuddhaḥ E1; saptebhyaḥ samyaksaṃbuddhebhyaḥ
n.556hrīḥ hrīḥ hrīḥ] C, G, Es, E2; hrīḥ hrīḥ E1
n.557sarva°] C, G, E1, E2; sarvānanta° Es
n.558mahāpadmakulānāṃ] C, G, Es, E2; om. E1
n.559varāha°] em.; valāha° C, G, E1; vārāha° Es
n.560ghana°] C, G, E2; dhana° Es; pāna° E1
n.561megha°] C, G, Es, E2; madya° E1
n.562jaladakulānāṃ] Es, G; jalacarakulānāṃ C; om. E1, E2
n.563jaladharakulānāṃ] C, G, Es, E2; om. E1
n.564saṃvartakulānāṃ] C, G; saṃvartakakulānāṃ Es; om. E1, E2
n.565vasantakulānāṃ] Es, E1, E2; om. C, G
n.566kahlāra°] C, Es, E2; kahlāraka° G; kahlāda° E1
n.567saugandhika°] C, Es; saugandhi° E1; saugandhindhi° E2
n.568°kulānāṃ] Es; °kulānā C
n.569bhītānām] C, G, E1, E2; bhītān Es
n.570jala° C, G, Es, E1; vajra° E2
n.571°dhāram] E1; °dharam C, G, Es, E2
n.572avatāraya] C, G, E1, E2; avatārayan Es
n.573varṣaṃ tān nāgān] C, G; varṣan tān nāgān E2; varṣan nāgān Es; vaṣan tānāṃgaṃ E1
n.574vaśīkuru kuru phuḥ] Es, T; vaśīkuru phuḥ kuru kuru phuḥ C, G, E2; dhaśīkuru kuḥ kuru kuru phaḥ E1
n.575kulāpaya kulāpaya] Es, T; kārāpaya kārāpaya C, G, E1; kārāya kārāya E2
n.576phuḥ phuḥ] C, T (most versions of T); phuḥ Es, G; phaḥ phaḥ E1; phuḥ phu E2
n.577oṁ] C, G, E1, E2, T; om. Es
n.578phaṭ svāhā phaṭ] T; svāhā phaṭ C, G; phaṭ E1; phaṭ svāhā E2; svāhā oṁ kurukulle hrīḥ hūṁ phaṭ svāhā phaḍ ity Es
n.579mantreṇāraṇya°] C, G; mantreṇāpatita° Es
n.580maṇḍalaṃ] C; maṇḍalakaṃ Es, G
n.581°pattra°] C, G; °dala° Es
n.582aṣṭanāgān saṃsthāpya] Es; nāgāṣṭakān sthāpayitvā C; nāgāṣṭakānasthāpya G
n.583No sandhi, as is the accepted usage here for this combination of vowels C, Es; rohiṇīrakṣe G
n.584nāgān dhūpayet.] G; nāgānāṃ dhūpaṃ dattvā C, Es
n.585tato varṣanti] G; om. C, Es
n.586yadi na varṣanti] C, G; varṣayanti, yadi na varṣayanti Es
n.587khādirā° C, Es; tālakhadirā° G
n.588varṣanti] C; varṣayanti Es
n.589kuṣṭhā] C; kuṣṭhī G; kuṣṭhāni Es
n.590vidyādhareṇaivaitat] conj.; vidyādhareṇaitat C; vidyādhareṇetat G; vidyādhareṇaiva tat Es
n.591sphīto bhavatu lokaś] C, G; loko bhavatu sphītaś Es
n.592stambhayitukāmo] Es; stambhitukāmena C, G
n.593vyāḍavaidyakāt] C; vyāḍavaidyāt G; vyāḍavaidyakatvāt Es
n.594pannagam] C, G; nāgam Es
n.595mrakṣayitvā] C, G; mukṣayitvā Es
n.596etan°] C, G; anena Es
n.597Single daṇḍa in C.
n.598apakva°] Es, G; pakva° C
n.599mudrayitvā] C; mudriyitvā G; mudrayitvā japet Es
n.600tat] Es; tata° C, G
n.601stambhayet] C; stambhayati Es, G
n.602daharāya] C; dahanāyā G; dadedā° Es
n.603ati°] C; iti Es, G
n.604caivaṃ] C; caiva Es
n.6055aparitoṣa°] C, G; aparitoṣaṇa° (hypermetrical) Es 83
n.606pratyaṅgirāmūlāni pratyaṅgirāpañcamyāṃ] C; pratyaṅgirāpañcamyāṃ G; pratyaṅgirāpañcamyāṃ pratyaṅgirāmūlāni Es
n.607pātavyāni kṣireṇa sarpiṣāthavā] C; pātavyāni kṣireṇa sarpiṣā. athavā G; kṣireṇa sarpiṣāthavā pātavyāni Es
n.608taṃ rajatapātraṃ prakṣālya] C, Es; rajatapātre prakṣālya G
n.609dadyāt] C, Es; datvā G
n.610bhīto na bhavati] Es; bhītā na bhavanti C; bhītān bhavanti G
n.611tadā] C, Es; tadāsau sarpo G
n.612saptābhimantreṇa] Es; saptābhimantraṇe C; saptābhimantrite G
n.613athavā] G; atha C, Es
n.614apanetukāmo] C, G; apanetukāmena Es
n.615lohitaṃ viṣaṃ] C, G; lohitaviṣaṃ Es
n.616khādet] C; bhakṣayet Es, G
n.617sarpāghātaṃ] C, G; sarpaghātakaṃ Es
n.618nāgadarśanakāmo] conj.; nāgadarśanakāmena C, G, Es
n.619akṣaralakṣajaptaṃ] C, G; akṣaralakṣaṃ japtaṃ Es
n.620kṛtvādhiṣṭhāna°] C; kṛtvādhiṣṭhānaṃ Es; kṛtvā adhiṣṭhāna° G
n.621prakṣipet] Es, G; prakṣepet C
n.622nāgāṅgaṇā] Es, G; nāgaṅgaṇā C
n.623kiṃ kurmo bhagavann] G; kiṃ kurmo bhavānn C; kiṃ kuryāma ādiśatu bhavān Es
n.624kurukullāmaṇḍalapaṭalakalpaḥ pañcamaḥ] Es; caturthaḥ kalpaḥ C; catutha[sic]kalpaḥ samāptaḥ G
n.625paviśya] Es, G; praviṣṭaś C
n.626ca] C, G; om. Es.
n.627avatīrṇo] em.; avatīrṇaḥ C, Es; avatīṇḍa tato G
n.628°suto nāgena] conj.; °sutena C, G, Es
n.629api] C; om. G, Es
n.630rāhulabhadreṇa] C; rāhula° G; rāhulabhadra° Es
n.631ˈntikaṃ] C; ˈntike G, Es
n.632ca] C; om. G, Es
n.633evam āha] C, G; etad avocat Es
n.634tvayā yan mantraṃ prasādīkṛtaṃ] C; yat tvayāyaṃ mantraḥ prasādīkṛtas Es
n.635tena samayena] C; tasmin samaye G, Es
n.636ca] Espc (om. Esac); om. C, G
n.637vajrapāṇiṃ] C, G; vajrapāṇinaṃ Es
n.638kulaputrā] C; kulaputrāḥ G; kulaputra Es
n.639mantram asya] Es, G; mantrasya C
n.640ca] Espc (om. Esac); om. C, G
n.641yaḥ] G; ya C; ye Es
n.642paṭhati] C, G; paṭhanti Es
n.643maṇḍalaṃ] Es; maṇḍalakaṃ C, G
n.644Single daṇḍa in Es.
n.645viṣadūṣaṇaṃ viṣanāśanaṃ] G; viṣanāśanaṃ viṣadūṣaṇa C; na viṣadūṣaṇaṃ na viṣanāśanaṃ Es
n.646na sarpabhayaṃ] C; om. Es, G
n.647na pāmābhayaṃ] Es, G; om. C
n.648na nāgabhayaṃ na kuṣṭhabhayaṃ na rogabhayaṃ] G; na rogabhayaṃ na nāgabhayaṃ Espc; na rogabhayaṃ C; na nāgabhayaṃ Esac
n.649vyāḍabhayaṃ] C; vyālabhayaṃ Es
n.650na mṛgabhayaṃ] Es; na vyāḍamṛgabhayaṃ C, G
n.651dāridrya°] C; dāridra° Es, G
n.652nātikramiṣyati] C; om. Es, G
n.653atha] C, G; atha ca Es
n.654svapiṇḍapātra°] Es, G; svapiṇḍapāta° C
n.655hārītīṃ] C, G; hāritīṃ Es
n.656rākṣasīṃ] C, Es; yakṣiṇīn G
n.657sā ca] Es; om. C
n.658paurvakeṇā°] C; paurvikeṇā° G; paurvīkenā° Es
n.659In CS the sandhi would be durbhagābhūt.
n.660rākṣasī] C, Es; yakṣiṇī G
n.661tasyā eva] em.; tasyaiva C, Es; tasyā G
n.662ca] G, Es; om. C
n.663sā] G; om. C, Es
n.664°saubhāgyābhūt] G; °saubhāgyāˈbhūt C; °saubhāgyam abhūt Es
n.665sunandasya putro] C, G; sunandaputro Es
n.666prāsādiko darśanīyaḥ salākṣaṇiko jātaḥ kiṃtu jaḍabuddhiḥ] conj.; prāsādikaḥ salākṣaṇikaḥ kiṃtu jaḍamatiḥ C; prāsādiko mahālākṣaṇiko jātaḥ kiṃtu jaḍabuddhiḥ G; prāsādiko darśanīyo lākṣaṇiko jātaḥ kiṃtu jaḍabuddhiḥ Es
n.667atha] Es; asau C; a G
n.668pṛṣṭavān] C, G; etad avocat Es
n.669bhagavan] Es, G; bhagavana C
n.670darśanīyo lākṣaṇiko] Es; om. C; lākṣaṇiko G
n.671tasya] C, G; om. Es
n.672yuṣmākaṃ śāsane] C; yuṣmacchāsane Es, G
n.673abhimumhī] G; abhimumhīṃ C, Es
n.674upasthāpyedaṃ kalpam idaṃ ca mantram abhāṣata] Espc; upasthāpya idam abhāṣat. kalpam asya mantraṃ vā C; upasthāpyedaṃ kalpam idaṃ mantram abhāṣata G, Esac
n.675nāma] Es, G; om. C
n.676prajñāvān] C, Es; mahāprajñāvān G
n.677dvādaśena varṣeṇa] C; dvādaśavarṣeṇa Es, G
n.678sarvaśilpakalābhijño] C, G; sarvakalpakuśalābhijño Es
n.679kulaputrā] conj.; kulaputra C; putrā Es
n.680kurukullāyā nidānakalpaḥ ṣaṣṭhaḥ] om. G
n.681khecara°] C; khecararasa° Es
n.682sūtakaṃ] C, G, Espc; sūtrakaṃ Esac
n.683°varjitam] C, G; °varjite Es
n.684kṛtvā] G, Es; bhūtvā C
n.685yavatiktikayā] C, G (the sign over °kta° in C is probably a sign for i – cf. sarpiṣā in C.8.15); yavatiktakayā Es; jābatikitika (a rendering of Sanskrit yāvatiktikā?) T
n.686ākhukarṇī°] C, G; ākhupūrṇā° Es
n.687°kṣīraiḥ] Es, G; °kṣīrai C
n.688kanakapuṣpās] G; kanakapuṣpāṃ Es
n.689piṇḍenādharottarakeṇa vai] C; piṇḍenādharopari veṣṭitām
n.690gandhasūryeṇa] Es, G; ga- - -sūryeṇa C (the syllable °ndha° is illegible)
n.691tāraṃ śulvaṃ] C; tārāṃ sulvaṃ G; tāraśulvaṃ Es
n.692tato] C, G; tatsamaṃ (hypermetrical) Es
n.693°prabham] C, G; °prabhaḥ Es
n.694tu] Es; om. (hypometrical) C, G
n.695vicakṣaṇaḥ] Es, G; dhaneśvaraḥ C
n.696māṣayā] Es; māsayā C, G
n.697palakaṃ] C, G; capalaṃ Es
n.698vajraṃ mārjya] C; vajram arka° G; vajramārya° Es
n.699meṣaśṛṅgīsamāśritam] C; meṣīśṛṇgaṃ miyā(?) samanvitaḥ G; meṣaśṛṅgasamanvitam Es
n.700jared] G; jārayed C, Es (hypermetrical)
n.701maraktādīṃś] m.c. C; maraktādīś m.c. G; marakatādi (hypermetrical) Es
n.702cakṣuṣā] C, Es; cakṣuṣi G
n.703iyāt] C, Es; bhavet G
n.704°siddhitantraḥ] C, G; °tantrasiddhiḥ Es
n.705vaṅgena] C, G; kuruvindaṃ (hypermetrical) Es
n.706piṣṭikaṃ] Es; piṣṭikāṃ G; pīṭhikāṃ C
n.707bakula°] C, Es; bakulī] G
n.708sasūtasya hi vaṅgasya] G; sa sūtas tena vaṅgasya C; sasūte caivamityasya Es
n.709sārya] C; jāryaṃ G; mārgya Es
n.710palaṃ] C; pala° G; pale Es
n.711tārayā tārasiddhiḥ] conj.; tārā yā tārasiddhiḥ] C, G; tārapātālasiddhiḥ Es
n.712°saṃbhāraḥ] C, G; °sambhāraṃ Es
n.713iti] Es; om. C, G
n.714tāra°] C, Es; tārā° G
n.715°kroṇṇo] C; kroṇṭo G; °kroṇṭho Es
n.716°citrakam] G; °citraka C, Es
n.717°sahasrikaḥ] C; °sāhasrikaḥ (unmetrical) Es, G
n.718mantrair] G, Es; antrair C
n.719ālabhya] C, G; ālambya Es
n.720candrārkaniścayam] C, G; candrārkatārakam Es
n.721haridrā°] Es, T; haridrāṃ C, G
n.722labdhvā] Es; labdhā C, G
n.723valipalitavihīnaḥ syāt pauṣadhena pibed yadi] Es; om. C, G
n.724vaṭānāṃ] Es, G; vaṭānāṃ ca (hypermetrical) C
n.725phalakaṃ] C, G; kalakaṃ Es
n.726°rūpaṃ] C, G; °rūpān Es
n.727kṣīreṇāloḍya] Es, G; kṣīreṇālodya C
n.728taṃ] C, Es; tat G. The “masculine” form of the pronoun tad is the accepted usage in this type of text for neuter nouns.
n.729iti] Es; om. C, G
n.730atha bhagavān auṣadhiprayogān uvāca] Es; om. C, G
n.731kāryī] G; kāyī C; kāryo Espc; kāryā Esac
n.732baka°] C, G; vaṭa° Es
n.733samāloḍya] Es, G; samālodya C
n.734sapoṣadhena] Es, G; sahapoṣadhena (hypermetrical) C
n.735bhavet] C, G; sa Es
n.736sabhāgyaḥ] C (on the authority of T); subhāgya G; subhāgyaḥ Es
n.737piṣṭāni dugdhena] C; dugdhena piṣṭvā tu Es
n.738nṛpalakṣaṇena] Es, G; sanṛpalakṣaṇena (hypermetrical) C
n.739lakṣaṇākṣa°] C, Es; lakṣaṇākhyaṃ G
n.740jvarāṃ vārṣikāṃ] C; jvarān varṣikakān Es, G
n.741tasya nidhāpayed yo jvarair] C; tasya ridhāpayed yo jvara° G; taṃ paridhāya yojya jvara° Es
n.742iṣṭāladhūmaṃ] conj.; iṣṭoladhūmaṃ C; iṣṭāl(?)amūlaṃ G; ikṣvāramūlaṃ Espc; iṣṭavālamūlaṃ Esac
n.743pātre ca tāmre] C, G; tāmre ca pātre Es
n.744nyāsta°] C; stana° G, Es
n.745piṣṭvā tu] C, Es; piṣṭā ca G
n.746narāṇām] C, G; nṛpāṇāṃ Es
n.747anena mantreṇa] C, G; mantreṇa cānena Es
n.748This verse is numbered “11” in Es. We followed here the verse sequence of C and G. Verses numbered here 8, 9, 10, and 11 are numbered in manuscript S 11, 8, 9, and 10, respectively.
n.749dharā] emend.; dhalā C; vala G; valā Es
n.750janakaṃ] C, G; sajalaṃ Es
n.751prajānāṃ] C, G; janānāṃ Es
n.752śatārdhajaptā] conj.; śatārdhajaptam MSS
n.753tena] om. G
n.754tilakaṃ lalāṭamadhye] emend.; tilakaṃ tu lalāṭamadhye tilakaṃ C; tilakaṃ ca lalāṭe madhye tilakaṃ G; tilakaṃ lalāṭe madhye Es
n.755nāsām] C; nāsikām (hypermetrical) Es, G
n.756taile] SM; tailam C; tailaṃ G, Es
n.757In C the clauses of this half-stanza are in reverse order: puṣye ca ṛkṣe vaśakṛj janasya. saṃgṛhya piṣṭvā ca vipācya taila.
n.758śiroˈñjanena] Es; śiroñjanena C, G
n.759śukreṇa raktena] C, G; raktena śukreṇa Es
n.760kusuma°] conj. on the basis of T; kusumbha° MSS
n.761rājñāṃ] C, G; rājño Es
n.762mahiṣīṃ] Es, G; mahiṣīṃ ca (hypermetrical) C
n.763pādau kṣitau] C; pādāvavanau Es, G
n.764mahīgatāni] C; mahīm agrattāni G; mahīṃ gatāni Es
n.765dvayoḥ] Es, G; dvayo C
n.766pāde śirā] G.; pādau śirā C; pādau śiraḥ Es
n.767cordhvagatā] C, G; cordhvagato Es
n.768dūrage] Es; dūrake C, G
n.769śrotra°] C; sautra° Es; śrotraḥ° G
n.770vasudhātalam īkṣitavyam] C, G; vasudhātalaśikṣitavyam Es
n.771chucchundarikā°] Es; chuchundarikā° C, G
n.772°kalile] C; °kalilena G; °kalite Es
n.773tenābhyaktaḥ] C, G; tenābhyastaḥ Es
n.774prayāti] Es; yāti (hypometrical) C, G
n.775°kṛṣṇa°] C, G; °kṛṣṇā Es
n.776°niṣpannapādukam] C; °niṣpannaṃ pādukam (unmetrical) Es, G
n.777nīre] Es; nīrato (hypermetrical) C, G
n.778piṅgalasaṃkucakaṇṭaṃ] G, T; piṅgalasaṃkucakaṇṇaṃ C; piṅgalakākasakucakaṇṭhakaṃ (hypermetrical) Es
n.779kallabālasya] C (the reading could also be kallavālasya, as C does not distinguish between ba and va); kalla…(?)alasya G; kandavālasya Es
n.780°kāṣṭhakṣepaṇād] C, G; °kāṣṭhavāpanād Es
n.781madirā°] C, G; madya° (hypometrical) Es
n.782punar jvalati] C, G; prajvalati Es
n.783prasāryam abhimantrya vittilokānām] C; prasāryam abhimantryaṃ vittilokānām G; prasārya vṛttiṃ lokānām Es
n.784vāṇijāḥ] em.; vāṇijaḥ C; vāṇijyāḥ G; vaṇijāḥ Es
n.785°guthe kṣepād bīje] em.; °gūthakṣepād] C; guthe kṣepāt bīje G; °gūthākṣepād Es
n.786bīje] C G; bījena (hypermetrical) Es
n.787madirā] Es, G; madirā ca (hypermetrical) C, G
n.788nāśatāṃ] C, G; nāga(śa)tāṃ Es
n.789varuṇadalodakalepād] C, G; vakulodakalepād Es
n.790°sekāt] G.; °sekād C; °sevanāt Es
n.791svasthā bālā] G; bālāt svasthā] C; sthānalā° Es
n.792mātarāḥ] m.c. Es; mātaraḥ (unmetrical) C; mātarataḥ G
n.793dhūpād] C; dhūmād G; sadā dhūpād (hypermetrical) Es.
n.794bhūta°] Es, G; bhauta° C
n.795stanam] C, G; svalpam Es
n.796udgirako] C, G; udgirato Es
n.797bālo] Es; bāle C; bālaḥ G
n.798svasthaḥ] Es, G; svastha C
n.799°yogottamasuprabhāvena] C; °yogavarasya prabhāvena G; °yogavaraprabhāvena Es
n.800padakavacā] conj.; yadagaśakā C; padagasakā G; padaśaśakā Es; yadakabaka (probably a transliteration of yadakavakā) T
n.801śīśakadale] C; śīśakadale sadā Es, G
n.802°śastrāprīter] C, G; °śastrānīte Es
n.803nāśaṃ] C, G; nāga° Es
n.804vadanodare] C, G; vadanodara° Es
n.805caikāra°] C, G; cekāra° Es
n.806padakavacānām] conj.; yadagaśakānām C; padagasākā…m G; padaśaśakānām Es
n.807ante caturaṇḍaṃ] C, G; antaścatusraḥ Es
n.808This verse (or perhaps two, numbered as one unit) is absent in C, G, and T.
n.809aparaṃ tataḥ] conj.; aparatataḥ C, Es
n.810niyataṃ] Espc.; nayataṃ C, Esac
n.811daṇḍotpalā°] G; daṇḍotpala° C, Es
n.812°śarapuṅkhā°] G; °śarapuṅkha° C, Es
n.813°nicūla°] G; °nicula° C, Es
n.814°karṇikātoyena] C; °karṇitoye G; °karṇikāyāś ca toyena Es
n.815śīśaka°] C, Es; śīśakaṃ G. Śiśaka is an alternative spelling for sīsaka (lead).
n.816bandhanaṃ] G; bandhaṃ C; baddhaṃ Es
n.817apy] om. C
n.818aprītiṃ] C, Es; prītiṃ G
n.819siddha°] C; siddhaṃ Es, G
n.820mahā°] C, Es; mahāyan° G
n.821ˈpy] C, G; om. Es
n.822oṁ kurukulle svāhety] (hypometrical) C; oṁ kurukulle svāhe G; oṁ kurukulle hrīḥ hūṁ svāhety Es; oṁ kurukulle svāhā T
n.823anena] om. G
n.824In Es the first half-stanza ends here, and the phrase pātram ālabhya is at the beginning of the second half-stanza. This is incorrect, as metrically, this phrase must belong to the first half-stanza.
n.825kṣīrair āloḍya] C; kṣīreṇāloḍya G, Es
n.826stambhayati ca] C; stambhayati G, Es
n.827niyataṃ] C niyataṃ tat Es; niyata ta G
n.828māgadhikāpañcaphalaṃ] C, Es; māgadhikāya pañcaphalāni (hypermetrical) G
n.829kṣīreṇa] C, G; dugdhena Es
n.830nimbaṃ vāruṇapattraṃ] G; nimbavāruṇapattraṃ C; nimbavāruṇaṃ pattraṃ Es
n.831yā nārī] C; tasyaś ca G; tasyāḥ Es
n.832sukhinī] C; nārī G, Es
n.833sukhaṃ] C, G; sukha° Es
n.834savacā hayagandhā] C; savacā yagandha (unmetrical) G; savaco ˈśvagandhā (unmetrical) Es
n.835māhiṣyaṃ C, Es; māhiṣaṃ G
n.836stanasādhane vṛddhim] Es, G; stanasādhanodvṛddhim C
n.837kumbhāṇḍīphalayukto yogaḥ kurute mūlasādhane vṛddhim] Es; om. C, G
n.838bhukte] conj. Isaacson; bhuṅkte MSS
n.839sarve bhuṅkte yo] C, G; bhuṅkte sarvathā Es
n.840ˈkālapalitaṃ] Es; ˈkālapākaṃ C, G;
n.841sa] C, Es; sva° G
n.842avasanikāyā] C; avasanikāhayā G; avantikāyā Es
n.843kākamācī°] Es; kāmācī° (unmetrical) C, G
n.844sravanti] C, G; dravanti Es
n.845acyutasuratād] C; acyutasuratā Es
n.846patyau] C; patau (unmetrical) Es
n.847nādaraṃ ca] Es; ca nādaraṃ C
n.848IN G this half-stanza reads: acyutasuratā nārī vasati ca ta pattau nādaraṃ kuryāt.
n.849ca] C, G; om. (unmetrical) Es
n.850°cyuti°] C. Es; °cyuta° G
n.851śūkaratailādhāre] C, G; sukare tailādhāre Es
n.852surata°] Es, G; sura° C
n.853°saṃyoge] C, G; °saṃgame ˈpi Es
n.854jano] C, G; naro Es
n.855sa ciraṃ] C, G; suciraṃ Es
n.856nāryāḥ] Es; nāryā (ḥ dropped because of sandhi?) G; nāryaḥ (m.c.?) C
n.857vajrānala°] C, G; vajrānale Es
n.858prokṣyanti] C; prokṣanti G; proṣyanti Es
n.859nirvāpayanti] C, Es; nirvāpayati G
n.860The passage starting here and ending with the words vaśībhavati na saṃdehaḥ in paragraph 39 is absent in T.
n.861athāparo ˈpi prayogo bhavati] Es; aparo ˈpi prayogo bhavati C; athāparavasyaprayokaḥ G
n.862vilikhya] C, G; likhitvā Es
n.863pratyekadalāgre] Es; pratyekaṃ dalāgre C, G
n.864ture] C, G; om. Es
n.865vilikhya] Es; likhya C, G
n.866ˈpi] C, Es; pī(?) G
n.867tāṃkāra°] C, Es; tāṃkāraṃ G
n.868tāṃkāram api] Es; tāṃkāramayi C; kāram api G
n.869candramaṇḍalād bahiḥ] C; candramaṇḍalaṃ bahiḥ G; candramaṇḍalabahiḥ Es
n.870Double daṇḍa in C.
n.871°tāre] C, Es; °tāra G
n.872prasanne] C, G; om. Es
n.873vaśam ānaya] C; vaśīkuru Es, G
n.874mantreṇa] Es; om. C, G
n.875veṣṭayitvā] C, Es; veṣṭayet G
n.876ito ˈpi] C, G; om. Es
n.877vilikhya] Es, G; likhya C
n.878pratyekadalāgre] Es; pratyekaṃ dale C; pratyekadale G
n.879prasanne] C; om. Es
n.880hrīḥ] Es, G; om. C
n.881ityanena mantreṇa veṣṭayitvā] Es; om. C
n.882devadattaṃ vaśīkuru hrīḥ ityanena mantreṇa veṣṭayitvā] om. G
n.883ito ˈpi bahis] C; ito bahiḥ G; om. Es
n.884°karpūraraktair] C, G; °karpūrakaiḥ Es
n.885sikthakena] Es; śithakana G; śikatthakena C
n.886athāparo] Es, G; aparam C
n.887madhya°] C, G; candramaṇḍalamadhye Es
n.888veṣṭayet] G; veṣṭya C; pariveṣṭya Es
n.889na saṃdehaḥ] C; illegible G; om. Es
n.890The first sentence of this paragraph is printed in Es as part of the previous paragraph.
n.891nāthaḥ] G, Es; nātha C
n.892sthitāś] C, G, Es, R; sthitāṃś J
n.893nagarāje] C, G; parvatarāje Es
n.894paraduḥkhair] C, G; paraduḥkha° Es
n.895buddhā bhūtāḥ] em.; bhūtā buddhāḥ C; buddhāḥ bhūtāḥ G; buddhabhūtāḥ Es
n.896apūrvī] C; apūrvā Es, G
n.897naṣṭā. unnayanaṃ] conj.; naṣṭonnayanaṃ C, G; naṣṭā naināṃ Es
n.898avalokiteśvara] C; avalokiteśvaraḥ G; āryāvalokiteśvara Es
n.899āttamanās te ca bodhisattvāḥ mahāsattvāḥ] Es; om. C, G
n.900bhagavato] C, G; avalokiteśvara° Es
n.901iti śrībhagavatyāryatārāyāḥ kurukullākalpo ˈṣṭamaḥ samāptaḥ] Es; om. C, G
n.902āryakurukullākalpaḥ samāptaḥ.. tārārṇavamahāyogatantrāntaḥpātitārodbhavād uddhṛta iti] C; kurukullāyāḥ kalpaḥ samaptaḥ G; om. Es